Veckoslut med måleri och vecka med tvivelaktigt måleri

Kursen är genomförd till allas belåtenhet, tror jag. Att lyfta ett invant måleri till nästa höjd är ingen lätt uppgift, att våga överge det man redan kan och ge sig ut i det okända, för det fodras mod, eller i alla fall en rejäl brottningsmatch med sin egen hjärna. Jag kunde se rejäla utbrytningar till okänd mark som förvånade både mej och kursdeltagarna, några av dem var rena nybörjare alltså helt "oförstörda"och imponerande våghalsiga i sina första försök med färger i tub. Vi var ett mycket trevligt gäng, vi var flitiga och det gick åt många liter stimulantia i form av kaffe.
Jag  har råkat ut för måleriska problem, jag halkar hela tiden in på gamla invanda spår. Efter en veckas slit med färg, kniv, spackel och pensel känns det skönt att än en gång skrapa bort den dyra och tjocka halvtorra färgen.
Men i dag hände någonting positivt, visserligen kände jag igen mej i målningen men friskare än på länge, tyckte jag iallafall då jag lämnade ateljen, vi får se i morgon. Jag har nu så mycket måleri så nu släpper jag inte igenom någonting som jag inte är till i allafall 85 % nöjd med.
Ibland är jag kanske för snabb med att skrapa, en målning behöver "tid" innan den värderas, häromdagen bytte jag färg på listen runt en målning och se då "vaknade" målningen så pass att den kanske får följa med till Bornholm. Många gånger har jag bestämt vad som skall med till Rönne, men så kommer tvivlet. Det slutade med att jag sände en CD med över 30 målningar till PR mannen på Bornholm och det blir nog några till innan vi är där för hängning. Men bättre 10 målningar hem i bilen än stora gluggar på väggen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0